www.omkonst.com:
Skit i traditionerna
Jyrki Riekki, Susanne Pettersson Gallery, Stockholm, 18/2 – 20/3 2010
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
"Crossroads", akryl, collage, 150x135 cm, 2008 © Jyrki Riekki

"Ship of fools", akryl, oljak, 150x135 cm, 2009 © Jyrki Riekki

Politik är inte slagord, det är ett sätt att förhålla sig till omvärlden. Politisk konst är inte texter på en målning, det är konst som förmedlar ett ställningstagande. Är Jyrki Riekkis målningar då politiska? Kanske. Men intressantare ändå, de förmedlar genom sin estetik ett avståndstagande från ytlig elegans och borgerlig finkultur.

I Finland räknas Jyrki Riekki (f. 1976) till de unga vilda. Senast bekräftades hans betydelse av deltagandet i Ars Fennica 2009. För den svenska konstscenen är han dock relativt okänd, men kunde ses i Eskilstuna Konstmuseums sommarutställning 2009, "För ej övertäckas".

Riekkis målningar följer en subkulturell och maximalistisk princip. Med en raushenbergs assemblage-iver bygger han upp målningarna av pastosa färgexcesser och (ofta) ett antal inklistrade duk-, trä- eller plastbitar. Målningarna är närmast att likna vid skulpturer där reliefverkan fungerar som ett hotande utfall mot betraktaren. För Reikki vill uppröra, det råder det inga tvivel om. Han vill utmana, äckla och förföra. Och kan han inte göra det via den måleriskt strukturella presentationen gör han det via referenserna till litteratur och rockmusik. Engelska ordvitsar och rebusartade bokstavskombinationer skapar huvudbry samt plötsliga eureka-insikter hos betraktaren. Ett tips är att uppdatera sina kunskaper i den symbolistiska begreppsvärlden samt rockhistorien om man önskar ge sig i kast med titlarna och undertexterna.


 


 

 

 

Men är då Riekkis formspråk något dramatiskt nytt på den svenska eller den internationella konstscenen? Ja, kanske kombinationen av ingående element, men visst går tankarna till Puss-erans Ulf Ramberg och Lena Svedberg, samt till det tyska nyhäftiga måleriet på sjuttio- och åttiotalet. Underground- och rockestetiken har också åtskilliga anhängare i den yngre svenska konstnärsgenerationen (Viktor Kopp, Ragnar Persson t.ex.). Men Riekki brukar ändå sina eklekticism med föredömlig konsekvens, och det brister knappast i det sekundsnabba flödet. Resultatet blir en dramatisk lek med inverterade värdenormer, som får den stockholmska konstscenen att framstå som ganska lagomljummen i jämförelse.

Stockholm 2010-02-24 © Leif Mattsson

  "Whatcha gonna do bout the rat smell?!"
akryl, collage på duk, 35x27 cm, 2008 © Jyrki Riekki

Susanne Pettersson Gallery, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com