www.omkonst.com:
Tejpslott i kristalljus
Numen/For use, Anna Persson, Färgfabriken, Stockholm
, 4/2 - 18/3 2012
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
"TEJP Stockholm" © Numen/For use
Besökarna tillåts krypa i tejptunnlarna

Det är fascinerande hur ett så alldagligt material som transparent packtejp kan ges en så kristallinisk och immateriell struktur. Det kroatiskt/österrikiska designkollektivet Numen/For use har lyckats att, med hjälp av cirka 28 000 meter tejp, förvandla Färgfabrikens industriråa interiör till ett scenrum av isslottskaraktär. Mellan pelarna har tejpen spänts i lager på lager tills svävande lufttunnlar uppstått – utrymmen som besökarna kan krypa och testa sina akrobatiska talanger i – om de törs.

Det är regissören Tobias Rydin som i samarbete med Färgfabriken bjudit in designgruppen Numen/For use (Sven Jonke, Christoph Katzler, Nikola Radeljkovic). Installationen har en tydligt dubbel funktion: förutom som konstutställning skall den tjäna som scenrum för Rydins långfilmsdebut "Kim". Utställningsdelen räcker dock långt som upplevelse, den är faktiskt en av de mer intressanta och maximalistiska presentationerna på den stockholmska scenen just nu.

Få höjer väl numera på ögonbrynen inför konstens ambition att spela dubbla roller, eller inför en upplevelsekonst som tar mer än bara betraktarens visuella förmågor i anspråk.
      Under hösten 2011 kunde man dessutom, på Wetterling Gallery i Stockholm, se en annan packtejpsinstallation, då av Johnny Boy Eriksson. Men där låg fokus mer på materialets lågstatusprägel än, som här, på dess styrka, elasticitet och förmåga att sprida och återkasta ljus likt glas eller kristall. Numen/For use's installation är ett utmärkt exempel på hur scenografiska landvinningar kan återbrukas inom andra sammanhang än det rent sceniska.


 


 

 

 

Det finns vissa yttre anknytningspunkter mellan Numen/For use's verk och Göteborgskonstnären Anna Perssons, även om de mer är av det tillfälliga slaget. Perssons installation i Färgfabrikens projektrum knyter an till barnets värdeperspektiv, till de drömscenerier där vuxenvärldens måttenheter sats på undantag.

Men om de många meterhöga figurerna verkligen är menade att symbolisera barn är oklart. Visst finns där en trulighet som triggar föräldrahormoner men också något skrämmande och förväxlingsbart. Genom de dolda ansiktena och de anonyma kläderna framstår de mer som små ömkansvärda monster, som ett slags Gremlins på jakt efter rummets hemlighet – och konstens. Eller som sökare som hamnat på en avvikande kurs, i analogi med utställningens något dunkla titel: "Aberrationen kom som en frälsning för dem alla".

Stockholm 2012-02-14 © Leif Mattsson


© Anna Persson


Färgfabriken, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com