www.omkonst.se:
Dorothea Lange
Levande fotohistoria på MoMA

Dorothea Lange, Words & Pictures – Museum of Modern Art, New York City, 9/2–9/5 2020
Text: Mattias Lundblad

skriv ut denna text

White Angel Breadline, 1933 © Dorothea Lange
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Migrant Mother,1936 © Dorothea Lange
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Dorothea Lange (1895–1965) är en av urmödrarna för det samhällsengagerade dokumentärfotografiet. Utställningen Words & Pictures på Museum of Modern Art i New York börjar där Lange kliver ut ur sin porträttateljé för att skildra San Franciscos gator, märkta av börskraschens efterskalv. Med White Angel Breadline möts gatufotografi och porträttfotografi i hennes Graflex-kamera och sätter formen för hennes fortsatta arbete. Mannen som är vänd från folkmassan och med ett djupt allvarsamt ansikte förkroppsligar den amerikanska nöden, med hopp om att få en kopp full med soppa.

Ord spelade stor roll för Lange. På uppdrag drog hon sig ofta tillbaka i sin bil för att sätta detaljerade och ofta poetiska texter till sina bilder. Hon samarbetade också med skribenter. Men det är tydligt att orden underordnas bilden i de böcker som producerades i berättandet om depressionen och kriget. Så också i utställningen, där bilden står på helt egna ben och man snart glömmer bort orden. 
     Det var på statligt uppdrag som de välkända skildringarna av fattiga lantbruksarbetare på väg till en utlovad bättre framtid kom till. Det är ett Amerika känt från John Steinbeck, där många av de porträtterade är som hämtade ur romanen Vredens druvor. Migrant Mother, det madonnaliknande porträttet av Florence Owen Thompson, och en av fotohistoriens mest välkända bilder finns förstås här.

Kopiorna på den aktuella utställningen är alla vintage i små format som tvingar betraktaren nära. Det ökar deras kraft. Utställningen är ungefärligt uppdelad efter bokprojekt och statliga projektanställningar. En avvikelse är att man samlat bilder där text har en framträdande roll. Ett lite märkligt beslut, då de ofta fungerar som mörkt humoristiska inslag och tidsreferenser, sparsamt använda i sitt ursprungliga sammanhang.

Kern County, 1938 © Dorothea Lange

Att på statligt uppdrag dokumentera svåra förhållanden och ställa samhället till svars är svårt att tänka sig idag. När japansk-amerikaner internerades i samband med kriget skickades Lange snabbt ut på uppdrag. Till en början hemlighölls bilderna för att först 1964 offentliggöras. Bilden av flickan som med handen på hjärtat läser den amerikanska trohetseden och snart ska interneras är hjärtskärande. Den ger också ett tydligt eko till vår samtid. Kriget leder också till bilder från Kaliforniens krigsindustri. Spända rasrelationer och segregation finns som en underton. Om depressionen känns igen från Steinbeck, känns detta och skildringarna av det svarta USA igen från författaren och medborgarrättsaktivisten Maya Angelou.

Bilderna upplevs påfallande moderna. Sättet som Lange rörde sig i de miljöer hon dokumenterade passar bekvämt in i vår samtid, som om hon använt en handhållen småbildskamera. Samtidigt är den tekniska kvaliteten hög för sin tid, tack vare stort filmformat. I Dorothea Langes efterföljd tog dokumentärfotografiet en mer självutforskande riktning och hennes arbete blev otidsenligt, om än respekterat. I vår samtid, där konsten upplever en våg av samhällsengagemang, tyder mycket på att hennes arbete finner en ny publik och uppskattning. Kanske är det en orsak till att hennes verk på Museum of Modern Art nästan upphäver tidens normala avstånd.

New York 2020-02-25 © Mattias Lundblad (text och foto)


 


 

 

 


Migratory Cotton Picker, 1940
© Dorothea Lange


The Defendant, 1957 © Dorothea Lange


Richmond, 1942 © Dorothea Lange



Museum of Modern Art, MoMa, New York | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com