www.omkonst.se:
Generationer som belyser varandra

Eva Lange, Humlan Lange, Inez Jönsson: Tre generationer – Belenius, Stockholm, mars 2020–?
Galleriet är endast öppet enligt överenskommelse.

Text: Joanna Persman

skriv ut denna text
Installationsvy © Eva Lange © Humlan Lange © Inez Jönsson (Klicka på bilden för hög upplösning)
Eva Lange (f. 1935), Humlan Lange (f. 1957) och Inez Jönsson (f. 1989) representerar tre konstnärsgenerationer. Att de samtidigt är mor, dotter och dotterdotter är inte det huvudsakliga skälet varför deras verk visas tillsammans. Den viktigaste orsaken är att dessa tre konstnärskap trivs bra tillsammans i en välbalanserad, fin utställning på Galleri Belenius. Material, tekniker och uttryck skiljer sig åt. Helheten, där delarna förstärker varandras visuella kraft, är behagligt harmonisk.
Humlan Langes figurativa målningar har en speciell stämning. Anspelningarna till det traditionella ikonmåleriet är tydliga här. Ett tjugotal målningar, i olja på pannå i relativt små format, samlas i en tätt hängande grupp. Ett par större verk får mer utrymme. Något tidlöst vilar över det som avbildas här. De bleka gestalterna är iklädda neutrala dräkter som inte avslöjar alltför mycket. Dåtid, nutid eller framtid flyter samman. Flickor och kvinnor återkommer i anonyma, avskalade interiörer. I det asketiska, stiliserade formspråket vibrerar känslan av vemod, isolering och sårbarhet. Som om alla var kontaktsökande och ändå instängda i varsin inre värld.

Det tycks finnas ett alldeles särskilt tyst men urstarkt band mellan Eva Langes och Inez Jönssons verk. Som denna konstnärsfamiljs matriark har Eva Lange blivit känd för att med minimala gester både fånga ögonblick och evighet, stillhet, ömhet och kraft. Hon besitter en fascinerande förmåga att gestalta immateriella motiv, som ”samvete”, ”själ” eller ”ingenting”.  Langes slutna, monolita Främlingar – två tvillinglika stoder, en i brons och en i marmor – sluter sig samman kring var sin kärna. De trotsar tiden och sammanfattar kongenialt det paradoxala i begreppet främlingskap. Allt beror, som vanligt, på det perspektiv vi väljer. Ser vi likhet eller olikhet i varandra? Var och en får svara själv.

Installationsvy © Inez Jönsson (Klicka på bilden för hög upplösning)

Utställningens höjdpunkt utgör verk av Inez Jönsson, som yngst i skaran visar en exceptionell konstnärlig mognad. Med en lugn självsäkerhet balanserar hon mellan måleri och hantverk, svart och vitt, det till synes fullkomliga och ofullkomliga. Jönssons mörkt monokroma målningar leder osökt tankarna till Malevitj suprematism och konstens andliga funktion.
     Men hennes skapande är ännu starkare genomsyrat av den japanska världsåskådningen wabi-sabi, som hyllar enkelhet, stramhet, asymmetri och skrovlighet. Skönheten finns helt enkelt i det anspråkslösa utan några krav på perfektion.
     I Small Pictoral Iron spänner Jönsson juteväv mellan fururamarna. De ojämnt klippta fransarna ger verket plasticitet och en reliefliknande dimension. Med lin, furu, hästhår och tråd skapar hon objekt där ljusstrimmor bringar hopp. Mellanrummen, avstånden och en icke-beröring är här lika viktiga som de faktiska materialen. Det är svindlade vackert i sin svåra enkelhet.

Stockholm 2020-03-24 © Joanna Persman


 


 

 

 


Installationsvy © Eva Lange © Humlan Lange © Inez Jönsson (Klicka på bilden för hög upplösning)


© Humlan Lange


Installationsvy © Eva Lange © Humlan Lange © Inez Jönsson

Foto: Galleri Belenius


Belenius, Stockholm | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com