www.omkonst.se:
Att levandegöra historien
Tryckt – Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk – Göteborgs konstmuseum, 14/3–16/8 2020
Text: Berit Jonsvik

skriv ut denna text

Rum 1 Donatorerna, Stora bilden: Agostino Musi, Marcantonio Raimondi, Häxprocession, ca 1520-1527
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Det som är synligt för oss besökare på nästan alla museer är mestadels bara toppen av ett isberg. Under ytan någonstans förvaras samlingarna. I fallet Göteborgs konstmuseum finns circa 70.000 verk varav 61.000 är verk på papper och circa 50.000 grafiska blad. Nu har museet gjort en djupdykning i lådorna med grafik och sammanställt en utställning med en imponerande mängd grafiska blad från 1400-1500-1600-talen. Det var århundraden då den nya tryckkonsten och det framväxande pengakapitalet förändrade samhället.

Utställningen visas i tre rum med olika teman. Den börjar med presentation av donatorerna, dvs samlarna, som ägnat sig åt att införskaffa konst, kanske mest prisvärd grafik, för att skänka till museet. Sedan följer ”skrytrummet” med grafiska mästerverk av bland andra Rembrandt och Albrecht Dürer. Det tredje rummet ägnas åt det folkliga, dåtidens populärkultur, religiösa motiv och nyhetsbilder.

Herkules vilar efter sina stordåd, 1567, kopparstick. © Giorgio Ghisi, 1520-1582, efter Giulio Romano, 1499-1546. Testamentarisk gåva Egron Lundgren 1875

Det finns så mycket att se, så många detaljer att upptäcka i varje grafiskt blad att ett besök blir till en personlig skattjakt. De grafiska bilderna är starten på vad som idag betecknas som massmedia. Med dem blev en mer allmän spridning möjlig av bilder som kommenterade dagsaktuella händelser.
     Exempelvis är den oändligt långa Processionen vid Drottning Kristinas intåg i Rom 1655, en fantasibild gjord innan händelsen ägde rum. Men också visas mer personliga bilder, som Rembrandts känsliga etsning av hans fru Saskia och honom själv från 1636, förmodligen tecknad direkt på plåten. Där framstår han som vänsterhänt, vilket han inte var i verkligheten. Eller avancerade uppvisningar, som Veronikas svetteduk från 1649 av Claude Mellan. Den är uppbyggd av en enda spirallinje med början på nästippen. Linjens varierade tjocklek är det som får Jesus ansikte att framträda.

Rum 3. Stora bilden: Fyrverkerier vid Castel Sant´Angelo, Rom 1579 © Ambrogio Brambilla, (ca 1579-1599)

Men där ges också inblickar i tidens mode: den italienska hovdamen Margeritha Paleologo porträtterad i en kreation värdig en Sara Danius på Nobelmiddag eller avbildningen av pälsmuffar att skydda händerna från kylan från mitten av 1600-talet. Vem anade att en pälsmuff var ett mode med så många år på nacken?
     Vem imponeras inte av Den store Herkules av Hendrick Goltzius från 1589 med varenda liten muskel uppblåst. Eller av alla drakar, odjur och mytiska figurer, som tittar fram bakom träden i landskapen. Fantasy redan då. Eller skildringar av Krigets elände. Eller alla besynnerliga djurskildringar. Och naturligtvis finns den ofrånkomliga döden gestaltad, här av Barthel Beham i kopparsticket Fyra dödskallar och ett spädbarn.

Fyra dödskallar och ett spädbarn, kopparstick Inköpt 1927
© Barthel Beham 1502–1540

För att levandegöra historien är Tryckt en oslagbar utställning, innehållsrik och estetiskt utformad. De grafiska bilderna är visserligen små, men skildrar det folkliga livet på ett helt annat sätt än de stora beställningsmålningarna från samma tid. Här framträder renässansens och barockens människor och kultur med burlesk berättarglädje i ett myller av händelser.
     Men jag saknar mer utförlig text till bilderna, mer av historisk bakgrund, något som ökar förståelsen av bildernas innehåll. Jag saknar också en koppling till vår samtid. Det är när man sätter historien i relation till konsten idag, som spänning uppstår. När man gör ett så stort arbete, som det innebär att sätta samman den här utställningen, så hade omfångsrik katalog varit på sin plats. Något att kunna ta med sig hem för att fördjupa sig i de många bilderna med deras oerhörda detaljrikedom.

Göteborg 2020-04-01 © Berit Jonsvik


 


 

 

 


Veronikas svetteduk, 1649 © Claude Mellan
(Klicka på bilden för hög upplösning)


Rembrandt och hans fru Saskia, 1636, etsning © Rembrandt van Rijn 1606–1669
Gåva Oscar Quensel 1911


Margeritha Paleologo (beskuren). Efter Guilio Romano, gravör Pieter Holsteyn d.y. (1614-1687)


Melencolia I, kopparstick, 1514
© Albrecht Dürer


Den store Herkules, 1589, kopparstick
© Hendrick Goltzius, 1558–1617. Gåva Oscar Quensel 1911


Göteborgs konstmuseum | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com