Med en drastisk sammanfattning skulle man kunna beskriva konstnärsduon Goldin+Sennebys konceptuella grund som olika försvar vilka löper amok, permanent eller i skov. Processerna kan vara drivna av kroppens eget immunsystem, genmodifierad och/eller omvärldspåverkad. Utställningen på Accelerator är infallsrik utifrån den grundidén. Möjligen blir den en aningen splittrad av samma skäl.
 
Det går dock att förenkla och föreställa sig utställningen tydligare genom att tänka bort några av verken utan att den förlorar sin underbyggande kraft. Inledningen med sjön av kåda och gång- och rullstolsanpassade rampen av barkborreangripen tall är så pass visuellt stark att den ledigt bär sina begrepp och tankar. Samtidigt behåller installationen en lockande gåtfull laddning.
      De små legobyggena med fuskande stegräknare hade däremot kunna uteslutas både här och längre in i utställningen. Men den avslutande delen i utställningen med sin skog av feromonfällor, lockämnen som barkborrarna producerar, knyter stadigt an till Kådasjön. I mötet med den senare fascineras man av att de eteriska ångorna och hälsovådliga doften efter kådan helt försvunnit, vilket kompenseras av barkborrens förångande lockrop som förföriskt minner om den.

Installationsvy © Goldin+Senneby

Kådan tillsammans med kroppens vita blodkroppar är de försvarssystem som Goldin+Senneby sätter i spel i utställningen. Ärrbildningarna efter skoven av forcerad utvinning av kåda syns i spåren av trädstammarna som använts. Spåren av ärren finns i frottage på papper och avgjutningar i stelnad kåda.
      Som avslutning finns den avdödade och genmodifierade tallstickling som även är protagonist eller kanske antagonist i den kommande romanen Flare-Up av författaren Katie Kitamura som konstnärsduon samarbetar med. De första två kapitlen finns upptryckta, där romanen utvecklas utifrån plantan som hotar att dränka sig själv i sitt försvar parallellt med patienten som söker sin behandling och löses upp som själ.
      Så här långt skapar dessa verk ett gripande och tankemässigt givande sammanhang, som lockar till utflykter inte minst till skoven av dagsaktuellt omvärldsvansinne. Där försvar bryter samman och beskrivs som anfall.

Multipla ärr © Goldin+Senneby

Mittrummets utvikningar är snyggt installerade men hade också kunnat avvaras. Om man lite fräckt skulle kalla Sväljbilderna och serien Efter landskap för konstsabotage – en klassisk lek med att låta sanning vara lögn och lögnen vara sanning – så stämmer de förstås väl in i en dyster tidsbild. Det vill säga där begreppsmässiga motsatser undermineras och löses upp. I dem blir således klimataktivistens attack mot konst den nya landskapsbilden och immunhämmande svampangreppet huvudsaken före de angripna konstverkens sjukdomsskildringar.
      I mittrummets centrum ligger dock de massiva blocken av kåda. De avgjutna ärren för även tankarna till koppade ryggar och blodiglarnas sugande framfart från medicinkonstens tidigare stadier. Utveckling och försvar kommer till ett tvetydigt pris.

Stockholm 2025-03-12 © Susanna Slöör