”Mellan hitom och bortom” kallar Michael Söderlundh sin nya utställning. Landskapet, det drömda eller glömda, är återigen spelplanen för de måleriska händelser som långsamt vecklas ut till beskådande. Molnformationer eller molnlika former vägleder arbetet den här gången, kanske som ursprunglig impulsgivare eller åtminstone som trogen följeslagare under arbetets gång.
      I ”Utbrytning ur spegelvärlden” lägger sig molnet platt och bildar vågskummet efter en båt som tuffar ut ur bilden. Med bogserbåtens envetenhet som riktningsvisare fälls halva bildrummet ut som en blank spegling.

Möjligheternas amorfa volymer som molnet bär inom sig kan te sig löftesrika. Moln är humör och ger en stämning eller en förstämning som är inbjudande att laborera med. Minns molnens betydelse i bilder av Dick Bengtsson eller Sverker Broström. Hos dem ruvar molnen på hemligheter. Bisakens eller andrafiolens skenbart underordnade ställning döljer taggen. Sticket utlöses först i minnet och avgör i förlängningen om bilden var viktig, eller inte.
      Michael Söderlundh söker omsorgsfullt efter rätt bisaker att ordna sina spelplaner efter. Det dis med former på gränsen till utplåning kan genom omtagningarna verka distanserande, men är troligen nödvändiga för den skapande utplåningsprocess som Söderlundh månar om. Att ur det omöjliga eller ännu inte möjliga, att av det formlösa, ur molnet, kräva ett svar.

Stockholm 2007-12-05 © Susanna Slöör

"Rött golfbanelandskap", olja på duk
© Michael Söderlundh

"Utbrytning ur spegelvärden", olja på duk
© Michael Söderlundh