| 1800-talets ”kulturförfallsestetik” sjöng som bekant den  kantstötta civilisationens lov. Gärna galanta palats i vitt – men bara som  ruiner. Idag är det svårt att tänka sig ett mer belastat bildideal – möjligen med  undantag för älgar i solnedgång och gråtande barn.Allvaret i Jonas Liveröds installation Grand Mal bör därför tas med en nypa salt. Rangliga papperstempel  på ett landskap av gips och frigolit är, med berott mod, annars too much. (Något  som författaren JW von Goethe antagligen skulle ha karakteriserat som ett  resultat av förlästhet, som ett speedat ömkligt vemod).
                           Liveröds bilder handlar, således, mer om ett inre än ett  yttre landskap. Figurerna på hans porslinskeramik är väl så ömkliga som hans  vita tempel: I Women frightened by string är en sittande kvinna inbegripen i en privat seans. I History of the mirror (vilket för övrigt är en överraskande  ogenerad användning av ett av den amerikanske fotografen Roger Ballens  fotografier) figurerar en lika inåtvänd, väggklottrande mentalpatient.Samma sak gäller för den uppstoppade räven (Berlin insomnia (for O)). Räven lyckas,  på samma sätt som väggens uppstoppade älghuvudtroféer, envist hänga kvar vid  bilden av (den vilda) naturens människodanande uppbyggelsekraft.
 
                          
                            |  |  
                            | "Berlin insomnia (for O)"  © Jonas Liveröd |  Här hejdar jag mig dock ett ögonblick. Konsekvensen i  konstnärens bilder bär visserligen på en idéhistorisk attraktion i sin egen  rätt. Men hans nedslag bär också på en aktualitet, ett existensberättigande här  och nu – dels som en ännu bubblande charmfullhet, dels som en systemkritik av  idag. För den romantiserade räven släpar runt på ett kapitalistiskt krimskrams i  svansen – sedlar, pillerburkar, visakort… Därmed drar den också runt på en samhällskritik  av aktuellt snitt – som en trygghetsskapande besvärjelse eller möjligen en  förklarande ursäkt (för allt det smetiga)? Här fasas Liveröd in i ett nytt sammanhang, i en mer Hollywoodstinn  faiblesse för jordens undergång. Det vita templet erbjuds, i det närmaste,  multipla undergångsalternativ: en meteor, aliens, jordskalv, stormoväder…
 Därmed är också undergången satt under förklarande lupp. Ett  vetenskapligt filter har lagt sig dikt an mot känslostormarna, ruinerna har som  räven blivit kallt beräknande. Det går att bli vemodigt tillbakablickande för  mindre.
 Malmö     2014-09-24 © Martin Hägg |  "Woman frghtened by string"
 © Jonas Liveröd
  "History of the mirror" © Jonas Liveröd
  "Le origin du monde (inerted)"
 © Jonas Liveröd
 |