| Utställningen för oss genom tre rum. I det första  möter vi tre kroppsdelar uthuggna i trä, hängandes på väggen tillsammans med en rosa neon-slinga. Det är ett axelparti med armar och grova händer, ett bäcken med ett  manligt kön och ovanför hänger något som kan vara en bröstkorg. Träet är bearbetat  för hand med sina naturliga  sprickor och ojämnheter kvarlämnade. Kroppsdelar i väntan. Mellan dessa delar är neon-slingan  placerad i rundade former, som ett abstrakt huvud med ett par händer lyfta i en  öppen gest.  
                          
                            | 
                              
                                |  |  
                                | Utställningsvy © Julia Bondesson (Klicka på bilden för hög upplösning)  |  |  I nästa rum visas en video där konstnären interagerar med ett av  sina objekt. Här har delarna satts samman till en fullständig kropp sånär som  på ett huvud. Genom Bondessons rörelser animeras det som hade kunnat förbli ett  objekt och transformeras till något i högsta grad levande. Hon bär kroppen som  en apunge på ryggen genom en skog, håller den i famnen, vaggar den och lyfter  den rituellt uppåt mot himlen, bär den sen vidare mot havet. Här finns både en  känsla av börda och uppoffring men också närhet. Bondessons röst glider in  emellanåt med ett poetiskt tilltal. Där finns en berättelse om något  ursprungligt, om ett sökande, om gravitation och naturlagar.
                         I utställningens sista rum finns sju kroppar av  trä utplacerade på en svart gummimatta. De är alla frysta i någon  form av rörelse,  somliga är halvvägs  genom en kullerbytta, somliga sitter som i väntan på någonting och en befinner  sig i luften med marionettens trådar kopplade till sina leder. Gummimattan  finns där som ett skydd mot det kalla stengolvet. Det är en intressant resa  från objekt i väntan, genom livgivande rörelse, till kroppar med egen närvaro.  Det är både kraftfullt och ömsint.  Bondesson överför sin energi genom träet liksom elektriciteten strömmar  till de rosa neonrören. Allt  är ledat och tätt sammanlänkat.  Umeå 2022-05-11 © Karin Holmer |  © Julia Bondesson
  Stillbild från videoverket Cradle My  Bones
 Video/foto av Alexander Wireen
 © Julia Bondesson
  © Julia Bondesson
     |