| Två parallella konstnärskap utgör denna  retrospektiva utställning med titeln Short  cuts som just nu visas på Västerbottens  museum. Dessa två konstnärer och målare är sammanlänkade genom sitt  gemensamma liv men även konkret i själva utställningen, genom den mängd fotografier  som Lundström tagit av dem båda sedan 1979. Fotografierna är placerade i centrum  av rummet och utgör på många sätt även själva kärnan i utställningen. Paret  reflekteras mot oss genom speglar och fönster från olika platser i olika länder,  som nedslag i tid och rum. De åldras och föryngras växelvis och rytmiskt. 
                          
                            | 
                              
                                |  |  
                                | © Anna Kristensen |  |   Övergången från Lundströms fotografier till Kristensens målningar känns  naturlig, här blir vi betraktare och deltagare på samma gång. Färgerna är  mjuka, rent av rofyllda och låter gestalterna som framträder vila i sina  positioner utan att låsa fast dem. Penseldragen är skenbart sökande. Scenerna  domineras av kvinnans närvaro eller hennes påtagliga frånvaro. Hon framstår som  något både gåtfullt och harmoniskt som med sina mjukt trevande konturer lösgör  sig ur sin form och tidvis sjunker in mot sin bakgrund. I Kristensens scener träder  objekt fram i takt med att gestalterna luckras upp, igenkännbara objekt som en  kulört ljusslinga eller en broderad kudde. Minnesbärande objekt som samtalar väl  med Lundströms närliggande målning av ett kassettband – dessa föremål som  agerar vardagens statister. 
                         I en av Kristensens målningar står en  kvinna lutad över en overhead-apparat; med slutna ögon låter hon ljuset från  lampan fara över sitt ansikte. Det vita i färgen skapar en tyst dramatik. I  denna del av utställningsrummet möts konstnärernas måleri tydligt ännu en gång.  Tre mindre akvareller/gouacher av Lundström blir övergången mellan det mjuka  och det hårda, mellan det omätbara och det mätbara. Eldslågorna som sveper  genom en mörk skog i ett organiskt måleri förstoras upp och stramas till i en  stor abstrakt målning där färgen ligger tät och noggrant placerad. Räta linjer  och vinklar samsas i olika riktningar i ett föränderligt perspektiv, eldens dans  som matematisk ekvation. Två grepp möts här, två perspektiv. Genom tvära kast synliggörs två  samexisterande förhållningssätt till tidens och alltings gång.
  Umeå 2022-03-23 © Karin Holmer |