Den franske filosofen Gaston Bachelard skrev 1958 boken Poétique de l’espace, där han inom ämnet arkitektur behandlar rumshörnens betydelse: antingen som en plats för vila och trygghet, eller en symbol för fångenskap.
     Den brittiske, i USA boende konstnären Stephen Thorpe (f. 1981), tar dessa hörn till måleriets domän. I utställningen Boundaries of the Soul hos Denny Dimin Gallery i New Yorks SoHo, ingår tio målningar av rumshörn. Psykologiska processer är det centrala ämnet hos Thorpe. Det finns därför en mångtydighet där inomhus och utomhus rör sig på en glidande skala. Detta fungerar i sin tur som en bild av medvetna och undermedvetna processer.

Utställningsvy © Stephen Thorpe

Thorpes målningar är i olja på duk och väggarna i rumshörnen består av en centimetertjockt applicerad färg, som tillåts spricka och välla över dukens gränser ut i utställningsrummet. Golven har däremot målats tunt och precist.
     Utställningens två första målningar har monokroma väggar i rött och blått. På väggarnas tjocka färg finns annars i flera målningar detaljerade fågel- och blomstermotiv, som krockar visuellt med en lika detaljerad matta. Fåglarna växlar mellan att vara livlösa dekorativa tapetmönster och att ses som individer.
     Ett återkommande motiv är också arkadspelmaskiner från 1980-talet. Det kan ses i ljuset av själva innehållet i den tidens spel som ofta kan sammanfattas i att äta eller ätas, eller att hålla kontrollen på ett studsande objekt som rör sig fortare och fortare. Här är spelmaskinerna dock alltid avstängda.

Pandemins effekter är för tillfället stark, då verk som producerats i ofrivillig isolering når gallerierna. Stephen Thorpe är inget undantag. Verken har kommit till under de senaste två åren, och även om han målat på liknande sätt under många år, har de aktuella verken skalats av och renodlats på ett sätt som kan sägas reflektera det inre livet i en händelsefattig tillvaro.

New York 2022-03-29 © Mattias Lundblad