Den polska konstnären Magdalena Abakanowicz (1930–2017) arbetade med vävning från 60- och 70-talen och förknippades med fiberkonströrelsen. Hennes verk visas på Tate Modern i London i en utställning med namnet Every Tangle of Thread and Rope. En tydlig doft av ull och rep slår emot en vid entrén till utställningen.
      Det första rummet ger en introduktion till Abakanowicz tidiga verksamhet från 50-talet, och man får en bakgrund och föraning om hur konstnärskapet skulle komma att utvecklas. Här handlar det om tryck på textil och bildvävsarbete i två dimensioner. Dessa går snart över i tre. Själva formen blir huvudsak och storleken växer. Konstnärskapets definierande verk fick namnet “abakaner”, och det är få verk som liknar dem.

Magdalena Abakanowicz föddes i en överklassfamilj i mellankrigstidens Polen och fick sina levnadsförhållanden ställda på ända av andra världskriget, följt av kommunismens övertagande. Antagligen formade förekomsten av censur hur hennes arbete kom att utvecklas. Minnen av barndomens skogar och människans relation till naturen är teman. Det sågs knappast som kontroversiellt av staten. Arbete i gränslandet mellan konst, design och hantverk, där Abakanowicz konst kan sägas ha befunnit sig, uppmuntrades rentav med sina folkliga inslag. Kritiker avfärdade den däremot ibland som dekorativ. Men det finns något av ett själsligt mörker, och inte minst ett eko av krigstidens upplevelser som går att förnimma genom utställningen.

© Magdalena Abakanowicz (Klicka på bilden för hög upplösning)

För Abakanowicz representerade textilfibrer själva livets fundament. Abakanerna är som levande sagoväsen med drag både av människor och djur. Skulpturernas enorma tyngd är i sig en avgörande del av upplevelsen, liksom att man som betraktare tillåts komma alldeles intill dem. I utställningens två centrala rum rör man sig som i en skog av verken, och även om det finns fler restriktioner idag än vid verkens tillkomst, tillåts betraktaren komma påfallande nära de flesta. Det är sällsamt att uppleva fibrernas samspel på några centimeters avstånd å ena sidan, och rummets helhet å andra.
      Ett rum är tätt hängt och med dova färger. Ljuset är dämpat av bevarandeskäl, vilket bidrar till mystiken, och är riktat på ett sätt som ger tydliga skuggor på det sätt konstnären eftersträvade. Nästa rum har ett mindre antal verk i starkt mättade färger. Materialets ljuddämpande egenskaper gör sitt till för den nästan bortomverkliga känslan.

© Magdalena Abakanowicz (Klicka på bilden för hög upplösning)

Utställningen rundas av med senare verk, och framförallt dokumentation av dem, eftersom Abakanowicz då bland annat arbetade med fallna träd i deras befintliga miljö, och med platsspecifik, offentlig konst. Det är abakanerna som tydligt står i utställningens bildliga och bokstavliga centrum, och förstås med rätta. Upplevelsen av Abakanowicz konst involverar alla sinnen, och Tate Modern har satt samman en utställning som gör konstnären stor rättvisa.

London 2023-02-01 © Mattias Lundblad