Henrik Eriksson och Fredrik Nielsen visar sin konst gemensamt under titeln I rörelse/In motion. Det är en fin kombo – båda konstnärerna har något rastlöst och flyktigt över sina uttryck. Bådas arbeten är uppbyggda i lager, snabbt och intensivt – expressivt.

Henrik Erikssons målningar skimrar, de har ett impressionistiskt ljus. Ett flimrande bladverk, sol och skugga. Förgrunden ligger långt fram i bilden, nära betraktarens blick. Man kan tro sig stå tätt framför, eller inuti ett buskage i starkt solsken, antingen är man på solsidan eller på skuggsidan. Ljuskontrasterna är stora. Dold bakom buskaget kikar man till nästa lager i målningen, som en voyeur. Färgperspektivet är effektivt: det finns ett sug in i duken (eller aluminiumplåten i detta fall), man vill veta vad som händer där bakom, inne i bilden. Titlarna är kryptiska: Marsyas (tidig kväll), eller Hjärnan är en del av huden (vår), att Googla hjälper inte. Här finns det ändå tidsanvisningar – tidig kväll på våren.  Och ja, det är krispigt och spänstigt, nyutslaget på något vis, med ett visst muller i bakgrunden.

Allt konstnärligt arbete i en glashytta har inslag av action – det är hett och det är fokuserat och verket skapas i stunden. Fredrik Nielsens arbeten skulle kunna beskrivas som action art. Han går loss på materialet, tänjer gränser och tar risker. Det är kaotiska, glimrande glasbitar där massan skopats och modellerats över befintliga blåsta glasobjekt. Objekten utstrålar intensitet och energi. De är smart placerade på modifierade, spegelblanka pallvagnar – tufft verkstadsarbete kombineras med glitter och glans. Liksom allt som glittrar så pendlar även dessa verk mellan kitsch och exklusivitet. Ibland ser glaset ut som stora blobbor Karlssons klister, det är välgörande. Det tar ner verken till en känslomässig nivå, till en dåraktig längtan att mot alla odds få ihop allt som spretar. Verken andas revansch, glastekniskt och uttrycksmässigt.

Prêt-à̀-porter V och IV © Marcus Appelberg (klicka på bilden för hög upplösning)

En trappa ner visar Marcus Appelberg en svit målningar med samlingstitel Prêt-à-porter, alltså begreppet som betecknar färdigsytt och massproducerat mode (färdigt-att-ta-med) – att jämföra med skräddarsydd haute couture. Motiven i målningarna relaterar dock till närstudier i äldre stoffmåleri: tyger som faller och veckas, texturer och ljusreflektioner. Veck är spännande: de illustrerar yta och djup, det icke-linjära, det dolda och det blottade. Det är fart i bilderna, motiven öser fram över bildytan.
     Men prêt-à-porter? På målningen Pret-à-porter VI hänger inte vecken ihop, andra former letar sig in. Det spretar. Man kanske inte ska ta det så allvarligt, så bokstavligt? Måleriet kan förstås som ett experimenterande med genrer och begrepp för att komma åt en tendens, en rörelse framåt där kurvan, det böjda och det fallande är nyckeln.

Stockholm 2024-04-18 © Anna T Wolgers