Det verkligt omfattande genombrottet för textila tekniker inom samtidskonsten har bara något knappt tiotal år på nacken. Ändå känns de olika teknikerna redan djupt förankrade på den aktuella konstscenen. (Läs artikel om tufttekniken via länk nedan.)

I Anja Fredells fall är det tufttekniken med dess potential till hastiga omkast och spontana vägval som skapar möjligheterna. Till skillnad från andra textila tekniker, som vävnad och broderi, tillåter tuftningen henne att inta ett mer expressivt närmande till figuration och formbeskrivning.
      På den aktuella utställningen – hennes första separata i Stockholm – visar Anja Fredell ett större verk, som är en parafras på Hieronymus Boschs Lustarnas trädgård, samt ett antal mindre fristående objekt i samma teknik. Den klassiska triptyken, från 1503-15, får i Anja Fredells tillämpning aningen mer försonande drag än i ursprunget. Det gäller särskilt den så ofta av konstnärer parafraserade helvetesdelen till höger. Fredell låter där de olika bildfragmenten smälta samman till ett mer abstrakt linjespel, som därigenom låter triptyken förlora något av sin ursprungliga dynamik. Kanske är helvetetesskildringarna i originalet alltför explicita i Fredells tycke?

Serien Döden 1–42, tuftning © Anja Fredell (klicka på bilden för hög upplösning)

I den stora molnformationen Döden 1–42 visar dock Anja Fredell att hon inte backar för helveteslika beskrivningar av det mest samtidsmotiverande slaget. Det bör naturligtvis vara den omtumlande våldsvärld vi för närvarande befinner oss i som leder henne dit. Intressant är att tillämpningen inte tycks ha någonting med vanitas att göra – grubblerier kring vår förmenta dödlighet hör fridfullare tider till. Det är snarare som att hon vill hånskratta döden rakt i ansiktet.
      Där den stora triptyken Lustgård, Jordeliv, Helvete möjligen initialt kan framstå som utställningens centralverk är det snarare verket Döden som i sanning blir det. De fyrtiotvå tuftade dödskallarna i stora rummet, plus ett par inne på kontoret, visar på ett underliggande ursinne snarare än en förmildrande insikt om vart allt kan barka hän om den världsomspännande våldsspiralen inte får ett snart slut.

Stockholm 2024-04-10 © Leif Mattsson

Läs Susanna Slöörs artikel med exempel på konstnärer som använder tuftteknik>>