Pars pro toto – totum pro parte. Detaljen som uttryck för rummet eller rumsligheten som uttryck för vidden, eller världen i detaljen. De latinska, retoriska troperna är användbara inför Irina Gebuhrs preciserade och utsökt verkande oljemåleri. Om man vill ta del av ett arbete som skapar en svindlande mångfald av ljus-, färg- och formspel, så är ett besök i Jakobsbergs konsthall en nödvändighet, rentav ett måste de närmaste veckorna.

Man kan idéhistoriskt även röra sig från Rom till medeltida England där filosofen och vetenskaparen Ochham preciserade hur man bör raka av alla oväsentligheter för att uttrycka en sanning så exakt som möjligt. Man måste helt enkelt vara mycket ekonomisk och återhållsam med sina medel.
      Det är Irina Gebuhr när hon målar i relativt tunna skikt och skapar allt från lösgörande atmosfär till fast massa. Det kan se ut som att hon arbetar med stilleben, men föremålen och rummet måste ändå ses som förevändningar för att undersöka oljefärgen och oljemåleriets yttersta möjligheter och gränstillstånd. Det är en närmast filosofisk akt med klara begrepp som skapas i samspel med ögats inre kemi. Jag gissar ändå att konstnären själv måste ha blivit en smula överraskad när verken från den trängre ateljén här får använda hela konsthallens luftvolym för att växa.

Beundran © Irina Gebuhr	Gruppering © Irina Gebuhr

Ett kvalitetsmärke för måleri är att det fungerar såväl på håll, som under vägen fram till ett möte med bilden, ansikte mot ansikte, i minsta detalj. Det är eftersträvansvärt och svårt. Irina Gebuhrs preciserade accenter och högdagrar mot rummens utbredda mellanregister klarar utmärkt att utsättas för den resan. Tänk hur lite rent blått det krävs för att precisera ett objekts lokalfärg och skapa trovärdighet. Det är i gränsarbetet mellan form och ljus som Irina Gebuhr excellerar.
      Visst tar hon hjälp och inspiration av mästare. Se exempelvis hur boxarens handske och arm separeras från kroppen med en yta som skruvats upp ”onaturligt” ljusmässigt, som i Vermeers mjölkpiga mellan kanna och underarm. Se även ”penselföringen” där övergången bakom apan mellan ljusgrönt och rostrött fixerats och förstärkts med ett verk av prickar utförda med synål. Måleriet måste överdrivas konstrastmässigt men vara tillräckligt återhållsamt för att övertyga ögat. Irina Gebuhr leker med dessa medel lättsamt, smittande och allvarligt syftande.

Stockholm 2024-09-11 © Susanna Slöör