Alfred Kubin (1877–1959) har kallats en österrikisk Goya, mycket med anledning av de tidiga tuschteckningarna som i sina beskrivningar av våldet och ondskan ligger väl i nivå med Goyas grafiska svit Los desastres de la guerra.
      På Albertina Modern i Wien kan man nu ta del av en unik samling med runt hundra av Kubins totalt 1800 teckningar som museet förfogar över. Det rör sig företrädesvis om tuschteckningar från tidigt 1900-tal, då Alfred Kubin fortfarande var relativt ung, och där den explicita grymheten i skildringarna når en topp bland Kubins totala verk.

Kubin, som trots allt är relativt okänd för den större allmänheten, beskrivs ofta som en av de viktigare konstnärerna inom både symbolismen och expressionismen. Till hans litterära inspiratörer brukar Edgar Allan Poe, Fjodor Dostojevskij, och August Strindberg nämnas. Och själv kom han i sin tur att utöva ett stort inflytande på bland andra Herman Hesse och Franz Kafka. Detta främst genom sin enda roman Den andra sidan (1909) som kommit att kallas ett av den tidiga expressionismens obestridliga mästerverk. (Boken i svensk översättning är en raritet.)

The Oneberry, 1900 © Alfred Kubin / Albertina (klicka på bilden för hög upplösning)

Den aktuella utställningen på Albertina Modern, tio minuters promenad från Albertina Museum, är visuellt sett en mycket magstark historia. Alfred Kubins mörka barndom må ha spelat in och färgat ikonografin – ibland intill det rent outhärdliga. Kubins mor dog när han var bara tio år och hans far uppges ha varit våldsam emot honom. Vid ett tillfälle försökte Alfred Kubin skjuta sig på sin mors grav, men misslyckades då pistolen klickade. Ja, han misslyckades till en början med mycket, inklusive sin skolgång. Men det kan ha varit denna kanaliserade ilska och smärta som ledde till uppkomsten av några av konsthistoriens mer grafiska beskrivningar av mardrömmen, våldet och ondskan. Kubin hade en hel del att hämta där från sin egen olyckliga barndom.

Death, ca 1905 © Alfred Kubin / Albertina (klicka på bilden för hög upplösning)

Man får ha i minnet att vid tiden runt förra sekelskiftet var misogynin relativt vanlig i konstnärers skildringar av kvinnan (Munch, Strindberg med flera). I det ambivalenta och ofta rigida 1900-talets början framställdes kvinnan i konsten som både gudomligt ouppnåelig och som en dödens ängel. Även Alfred Kubin drar här sitt strå till stacken, men hos honom finns det knappast någon nåd för mannen heller. Hela mänskligheten tycks i dessa tidiga teckningar dömd till sin oundvikliga undergång. Det är möjligen inte Helvetet i sig som Kubin här skildrar, men väl flera av dess ondskefulla tjänare – och naturligtvis Döden i egen "hög person".

Flertalet av tuschteckningarna som visas på denna unika utställning i Albertina Modern är gjorda på så kallat kadastralpapper (vi har inget riktigt svenskt ord för det), ett slags kraftigt material för tillverkning av kartor. Papperet fanns också nära tillhands för Kubin då hans far arbetade med detta material i sitt yrke. Papperet tillåter en mer hårdhänt behandling med tuschen och resultatet blir mjukt och närmast akvatintliknande. Mörkret, som Kubin så gärna skildrade, sjunker också djupt in i pappersfibrerna. Det kan vid en flyktig blick se ut som grafiska blad, men det är unika tuschteckningar eller akvarellmålningar som här visas.

The Best Doctor, 1903 © Alfred Kubin / Albertina (klicka på bilden för hög upplösning)

Det är sällan som Alfred Kubins tidiga tuschteckningar exponeras i original så generöst som här. Och det måste sägas att reproduktioner i kataloger knappast ger dem full rättvisa, även om den stora publikationen för just denna utställning är utmärkt på många sätt. Att se teckningarna i verkligheten lägger dock till ytterligare dimensioner, och speciellt så som de presenteras här på Albertina Modern, med dunkelt nedsläckta rum utan dagsljus.
     Sällan eller aldrig har jag upplevt så kalla kårar längs med ryggraden vid ett besök på en konstutställning. Och det är med skräckblandad förtjusning jag både entusiastiskt och motvilligt rekommenderar denna skräckfilmsliknande och djupt unika presentation. Utställningen fortsätter in i januari och är i sig väl värd resan till Österrikes huvudstad.

Wien 2024-11-15 © Leif Mattsson