En tryckande dimma smyger sig fram i flera av Ragnar Schmids målningar. Beiga och grå toner fyller bakgrunderna med en känsla av industrilandskap, fast där finns ofta en ljusning. I förgrunden rör sig personer och gestalter av skilda slag, ibland mer drömska och otydliga. I en målning står en valliknande varelse i gul tröja bredvid en pojke och spejar ut mot havet. Något rör sig vid vattenytan, en annan slags val kanske, fast i sin naturliga miljö. Ljuset har något längtande och ängsligt över sig där de står.
      I ett annat motiv pågår ett sammanträde. Med en stämning av byråkratiskt slummer sitter tomma ansikten på rad medan datorns kalla blå ljus slår mot deras kinder. Stämningen kontrasteras mot den färgsprakande omgivningen i lysande orange och rosa som fullkomligt brinner bakom dem. Det finns genomgående en känsla av att målningarnas gestalter inte är där de borde vara, att de för sitt inre redan är någon helt annanstans.

Vår tid är nu © Ragnar Schmid (klicka på bilden för hög upplösning)

Oljan ligger tät och motiven skulpteras fram av penseldragen. Den rosa färgen återkommer, den generade färgen, de uppblossande kindernas färg. Trots denna intensitet i färg finns det en dämpad och mer underfundig stämma i själva berättandet. En barmiljö framträder i målningen Fest i byn. Rummet vibrerar och gestalterna löses upp en efter en, omöjliga att nagla fast. Även här finns det där rosa som något kroppsligt och pulserande.

Ledningsgruppen sammanträder © Ragnar Schmid

En varm humor ligger över hela bildvärlden, något som tydligt framkommer i de mindre blyertsteckningarna. Linjerna är fria och motiven liksom målningarna är berättande. Expertgruppen för biståndsanalys visar fyra välklädda personer sittande runt ett dukat bord som småler försynt. Blyertsen skapar ett grått dis över dem. I en annan teckning sitter en pojke med ett stort jordgubbshuvud och sträcker självsäkert armarna mot himlen. Halvt utsuddade konturer har fått ligga kvar och skapar en rörelse åt pojkens händer och ben. Stora bilder i små format.
      När man rör sig i gallerirummet är det svårt att inte dras mot ett av hörnen där en större och mörkare målning hänger. Sekretären tar plats inte bara genom sitt format utan också genom sitt mer abstrakta uttryck där fack och lådor i olika nyanser av brunt täcker ytan. Här finns en lekfull hint. En av lådorna avviker från de andra och har kanske dragits ut från sin givna plats, ut i ljuset.

Göteborg 2024-11-20 © Karin Holmer