www.omkonst.se:
DEN LEVANDE KROPPEN
Désirée Burenstrand Schyman, Inflammerad dimension och absorberad nästanhet – Ronneby konsthall, 29/3–25/5 2025
Text: Kristina Maria Mezei
skriv ut denna text
Olja på duk, 2022 © Désirée Burenstrand Schyman
(klicka på bilden för hög upplösning)
  Olja på duk, 2021 © Désirée Burenstrand Schyman
(klicka på bilden för hög upplösning)
Désirée Burenstrand Schymans utställning i Ronneby konsthall får sin naturliga förankring i lokalen som Ronneby kulturcentrum tog över efter Kockums emaljverk i slutet av 1980-talet. En långsmal tegelbyggnad med snedställda takfönster på rad släpper in massor av ljus som hennes målningar behöver.

Den största av de sex målningar Désirée Burenstrand Schyman nu visar mäter 6,5 x 4 meter och den verkar från väggen rinna ut över golvet. Den drivs av anspråk på att vara en del av platsen, av rummet och arkitekturen. Det är ett kroppsligt måleri i flera bemärkelser vi möter. Arbetsprocessen aktiverar konstnären rent fysiskt och omedelbart. Storleken ställer krav även på betraktaren som formligen slukas av färgens dynamik, ljusets skiftningar och formernas virtuella drömska rörlighet.

Kroppens intuitiva arbete fylls av sinnenas upplevelser och tankebildningarna kring detta. Färgens skiftningar rör sig kring en palett med mjuka transparanta nyanser utan stora kontraster, raka linjer eller hårda vinklar. Gränsen mellan utanför och innanför upplöses, mellan kroppens hinnor och inre organ och de känslor de orsakar. Det som gestaltas är ”den levda kroppen”, för att låna ett begrepp av den franske filosofen Merleau-Ponty, med njutning, smärta och allt som hör till.
     Denna levda kropp utvidgas genom måleriet och tar plats i rummet med en eteriskt skimrande lätthet. Med inrullade sidor smälter målningarna in i väggen. Här finns inget skrämmande och kusligt, snarare något sublimt, trevande och utforskande, en nyfikenhet utan rädsla. Jag påminns om de fladdrande tygsjoken i germanskt renässansmåleri, hos en Matthias Grünewald exempelvis, aktualiserat av den nyss timade påskhelgen.

Utan titel, olja på duk, 2024 © Désirée Burenstrand Schyman
(klicka på bilden för hög upplösning)

Jordens tyngdkraft motverkas av Burenstrand Schymans arbetssätt: ett oljebaserat måleri med både penslar och trasor. Tydliga drag samsas med schumrade ytor. Hon lägger färg på färg för att sedan sudda bort tills luftens viktlöshet och vattnets genomskinlighet bolmar eller flyter. Någon gång möts detta av slukande mörker, smärtans eller universums svarta hål – ett ordlöst hot att se upp med.
     Vad upplever det vi kallar vårt jag genom kroppen, på en specifik plats och med de erfarenheter minnet medvetet och ordlöst bär på? Svaret kan bli undanglidande enkelt men också hoptrasslat komplicerat: i båda fallen visuellt starkt och smärtsamt njutningsfullt gestaltat i händerna på Désirée Burenstrand Schyman.

Ronneby 2025-04-25 © Kristina Maria Mezei (text och foto)


 


 

 

 


Olja på duk, 2021
© Désirée Burenstrand Schyman


Utställningsvy, olja på ritfilm, 2025
© Désirée Burenstrand Schyman


Olja på duk, 2024 (detalj)
© Désirée Burenstrand Schyman


Kulturcentrum Ronneby konsthall | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com