Det rycker och drar i målningarna och ett livligt virrvarr av färger ligger över de trotsiga ytorna. Kerro Holmbergs bilder pendlar mellan det figurativa och det abstrakta och det är som om målningarnas mer avbildande delar ofta är på väg att svepas iväg av en stark sidvind.
      Tunna, försvinnande penseldrag möts av tjocka nedslag med färg. Blått, rosa, orange. Färgen har krupit i sidled, kanske dragits med av samma blåst som de avbildade gestalterna. Här och var är det som om främmande färgpartier har tryckts mot duken, som besökare från andra målningar och bildrum.
     Målningarna förmedlar känslan av ett ostyrigt inre liv, av tankarnas rörelser och infall. Här finns inget framför och bakom utan allt sker samtidigt i ett kalibrerat kaos. I målningen med den talande titeln Kaos är granne med gud rör sig olydiga objekt i full fart, kastas runt en fast mittpunkt med mänskliga konturer. I Stranden har det stillat sig och de knastriga formerna vilar på ytan. På avstånd urskiljer sig ett blågrått hav, men vägen dit är brokig och ogenomtränglig som en sanddyn fylld av glasskärvor och gamla fiskedrag.

Installationsvy © Kerro Holmberg (klicka på bilden för hög upplösning)

I ett av gallerirummets övre hörn hänger en gammal sliten stolsits. På det beigebruna tyget har Holmberg målat två händer. De ser ut att vara beklädda med arbetshandskar och snuddar lätt vid varandras fingrar. Verket genererar en oväntad intimitet där det hänger och vakar över rummet, en påminnelse om något odefinierbart och tyst. Verket benämns fint nog i verksförteckningen endast som ett tomrum, ett glapp mellan två målningar.
      Vinden tilltar igen i en av de större målningarna med titeln Båten. Här blir ytor till landskap som blir till ytor, allt i en pendlande rörelse. En form likt ett stort rött segel reser sig genom bilden som en väldig eldsvåda och brinner mot de intilliggande färgernas blå och lila toner. Det pågår något ivrigt i bildens mitt där kastvindens byten stretar emot krafterna som drar från alla håll. På ett lutande grönt plan står de, balanserandes på ett solbelyst utsnitt. Det kränger, viner och skyndar sig.

Göteborg 2025-02-05 © Karin Holmer