I Torsten Hylanders ateljé ligger högar med, som det ser ut, bråte av olika sorters trä. Rester efter söndersågade gamla möbler och musikinstrument, loppisfynd med lövsågat mönster, pusselbitar och pinnar, köksredskap men också nyinköpta delar till saker från Ikea. Det är hans arbetsmaterial till sådana objekt som han nu visar på Galleri Ping-Pong i Malmö
     "Jag är som en äktenskapsmäklare", säger han lite självironiskt. Han går runt bland föremålen och söker para ihop dem. Lyhört och med öppna sinnen skärper han blicken och synar formernas egenskaper, både visuellt, estetiskt och associativt. Han blickar från nuet, bakåt mot minnen i en dåtid, och framåt för att se vilka möjligheter formen bär på i nya eventuella kombinationer. Berättelser uppstår ibland så snabbt att han knappt hinner med att memorera dem, andra gånger först efter åtskilliga försök och omtag.      Överraskningsmomentet är som ett slags uppenbarelse. Är det verkligen tillfälligheter eller har formerna eget liv och avsikt, en längtan efter gemenskap och nya aktiviteter?

Senast Torsten Hylander ställde ut här visade han papperscollage. I jämförelse är träcollagen renare, geometriskt stramare. De hänger mot väggen eller står fritt i rummet på socklar. Lekfullheten och finurligheten är slående, humorn lurar runt hörnet. Föremålen har inga titlar, betraktaren skapar sina egna föreställningar och tankegångar.
      Så är i mina ögon tre trianglar, som i själva verket är hyllkonsoler och tillsammans med andra delar står uppställda på en sockel, ute på vift. Gungande rytmiskt drar de sig fram med stöd av ett par små inklistrade pappersfigurer från anno dazumal. I andanom hör jag hur de sjunger en vandringslåt. I ett annat collage hakas pianodelar samman, glänsande inslag av metall möter mjuk filt och svart trä från en tangent. En låda kan gömma en annan hemlig låda bakom något som påminner om ett pokeransikte.
      Sparsamma inslag av purpur eller blått förflyttar balansen i sammanställningarna, lite rött sitter här och där som pricken över ett i, och patinerade ytor skapar variation. I ett av verken hänger ett par halvlånga, med ett intryck av att vara oavslutade, träpinnar i luften över en liten öppen plats – som vore det en gestaltning av en mötesplats där fria tankar och frågor kan dryftas, där kreativitet och fantasi kan blomma ut. Så som i Torsten Hylanders skapande.

O Georgia Georgia Georgia © Anna Brag (klicka på bilden för hög upplösning)

I medutställaren Anna Brags teckningar och collage finner vi än mer sprudlande energi bakom ytornas och linjernas ordning. Också här tränger fantasin fram för att slå hål på normaliteten. Senast visade hon här stora målningar med samma tema: hemmets olika rum, husets våningar där livet och vardagen försiggår.  Nu i mindre format och mer koncentrerat använder hon tydliga konsthistoriska referenser, själsfränder hon med glädje lutar sitt skapande mot.
     I ett av verken ser vi ateljén som är husets hjärta. Dit stormar universum in. Planeterna står på rad, så som de faktiskt gör i denna februari månad, och stöttar. I sovrummet talar sängens bulliga och Bridget Riley-randiga gestaltning sitt tydliga budskap: här ska det sovas och drömmas om konst medan den ordningsamma övriga möbleringen står, sakligt tecknade, runtom som vittne. I badrummet reser sig Stravinskys Eldfågel med sina intensiva färger och spetsiga former, hämtade från Niki de Saint Phalle, ur badkaret och speglar sin livsglädje i spegeln. I kontrast mot det prydligt tecknade kaklets mönster och den ordinära inredningen.

Malmö 2025-02-11 © Kristina Maria Mezei